Så funkar Sveriges elproduktion
Det pratas allt mer om el och energi – både i samhällsdebatten och vid köksborden. Men hur ser egentligen den svenska elproduktionen ut? Och hur mycket el använder vi? Här reder vi ut begreppen.
Sverige är ett av få länder i världen som kan stoltsera med en nästintill fossilfri kraftproduktion och det har den faktisk varit de senaste fyrtio åren.
Under 2021 producerades 166 terawattimmar (TWh) el och av dessa kom huvuddelen från de planerbara kraftslagen vattenkraft (43%), kärnkraft (31%) och kraftvärme (9%) medan de väderberoende kraftslagen vind- och solkraft tillsammans stod för 17%.
Av den produktionen använde vi 140 TWh. Sammanlagt över året exporterar alltså Sverige el, men eftersom kraftsystemet kräver balans av produktion och konsumtion varje enskild sekund året runt, så betyder inte det att kraftsystemet varit i balans under året och Sverige importerar också el. Dessutom kan vi ha överskott i Norrbotten samtidigt som det saknas tillräckligt mycket el i Skåne. Komplicerat värre alltså.
Viktigt med ett fungerande kraftsystem
Ett fungerande kraftsystem klarar av att leverera den mängd el som behövs när den behövs och där den behövs, året runt. För att klara det behöver det finnas en balans mellan planerbar, flexibel och väderberoende elproduktion eftersom de har olika egenskaper och olika fördelar.
I södra Sverige har vi under flera år sett ett ökande effektunderskott som beror på att planerbar kraftproduktion, både kärnkraft och kraftvärme, lagts ned i regionen under det senaste decenniet. Det här växande effektunderskottet märks direkt genom mångdubbelt högre elpriser i söder, men också mer indirekt genom att klimatomställningen av industrin allvarligt försvåras.
Mer el, tack
För det är el, direkt och indirekt, som bokstavligen driver omställningen. Det kommer behövas stora volymer el under de kommande årtiondena, inte minst för den energikrävande processen att tillverka den vätgas som bland annat ska ersätta fossila råvaror i stål- och kemiindustrin, för fossilfria bränslen till sjöfart och flyg.
Hur kan då energimixen utvecklas framöver?
Det kanske viktigaste är att förstå att de olika kraftslagen kompletterar varandra snarare än ersätter varandra och det som är den stora utmaningen nu och kommande decennium är att råda bot på det stora effektunderskott som vi nu har i södra Sverige och då behövs det planerbar produktion.
En spännande utveckling är små modulära reaktorer (SMR) där allt fler europeiska länder nu jobbar för att ha de första på plats redan om 6-7 år. Inte minst för det växande behovet av vätgasproduktion och för att balansera upp den havsbaserade vindkraften som planeras är SMR mycket intressanta.