Vad händer på elmark­naden?

Elpriserna och nuläget på elmarknaden

Vi lämnar ett februari som legat på normala temperaturer för årstiden. Februari är en vintermånad vilket betyder hög efterfrågan på el och höga elpriser, så också i år. Däremot såg vi stora skillnader mellan norra och södra Sverige.

I de norra delarna av landet som på elmarknadsspråk kallas SE1 och SE2 hade vi låga priser, omkring 12-15 öre/kWh i snitt. I de södra delarna av landet, SE3 och SE4, hade däremot relativt höga priser, mellan 77-104 öre/kWh.

Läs mer om elområden.

Att vi noterat så påtagliga skillnader mellan elområdena beror till stor del på var elproduktionen finns. Vattenkraft som står för stor del av den stabila eltillförseln i Sverige finns i huvudsak i SE2 men även SE1. I SE3 och SE4 har vi istället haft ett underskott i produktionen som skapat ett importbehov från de andra elområdena, men också från övriga Norden och kontinenten.

Priserna har också varierat mycket upp och ned under februari. Den första halvan av månaden präglades av kalla och torra förhållanden medan den senare delen hade mildare temperaturer och blötare förhållanden. Blickar vi framåt ser det ut som vi får varmare och blötare väder, vilket skapar förutsättningar för lägre priser. Just nu, en vecka in i mars, är det till och med negativa priser i SE3. Det beror på att det är varmare än vanligt kombinerat med en mycket vind och därmed goda förutsättningar för vindkraften.

I regel är väder och efterfrågan på el det som främst driver elpriset, men det finns andra faktorer som påverkar och som är svårare att förutspå. Ett sådant exempel är geopolitiska spänningar som kan påverka råvarumarknaderna. Exempelvis noterades en prisuppgång på gas i slutet av februari vilket satte press på de europeiska elpriserna och därmed även priserna för oss i Norden.

Elnätsbolagens nya effektavgift

När vi ställer om från fossila bränslen väntas elanvändningen öka kraftigt de kommande decennierna. För att möta det ökade behovet behöver vi både bygga ut elnäten och använda de befintliga näten smartare. En del av lösningen är den nya effektavgiften, eller effekttariffen, som är framtagen för att minska belastningen på elnätet under de timmar då efterfrågan är som störst.

I den här texten går vi igenom hur effektavgiften fungerar, varför den införs, och hur du kan sprida ut din elanvändning för att både minska belastningen på elnätet och spara pengar.

Nytt sätt att föra över el - så fungerar det

Från slutet av oktober infördes det en ny metod (flödesbaserad kapacitetsberäkning) för att beräkna hur el flödar mellan länder och elområden, vilket i vissa scenarier kan leda till att högre priser från andra länder påverkar de svenska elpriserna. Detta är en ny metod för att beräkna hur mycket el som kan skickas genom elnätet - mellan elområden och mellan de europeiska länderna. Syftet är att elnätet ska kunna användas mer effektivt eftersom metoden bygger på en mer detaljerad nätverksmodell. Den nya beräkningsmetoden används redan i delar av Europa och infördes i Norden den 29 oktober.

Läs mer om flödesbaserad kapacitetsberäkning här.

Elmark­naden på lång och kort sikt

Utbudet och efterfrågan på el måste vara i balans. Lika mycket el som vi förbrukar måste också produceras varje minut. Utbudet och efterfrågan styr elpriset och sätts efter hur dyr elen är att producera. Förnybar el från till exempel vattenkraft och vindkraft är billigare att producera än till exempel el från fossila bränslen som olja och kol. I Sverige kommer den mesta elen från förnybara energikällor. Detta är en anledning till att vi länge har haft låga elpriser. Vi producerar nästan alltid mer el än vi själva förbrukar och exporterar därför el till resten av Europa. Ibland måste vi dock också importera el.

Brist på el eller effekt - lär dig mer om skillnaden här.

I Europa finns en gemensam elmarknad och där matchas elutbudet med efterfrågan. På elmarknaden bestäms elpriset varje timme där det är den dyraste kilowattimmen som sätter priset. Det är det priset som kallas för spotpriset. När elen från de billigare produktionssätten inte räcker till måste mer el användas från dyrare energislag och spotpriset på elen går då upp. Nu har elen varit dyrare under en period och det beror bland annat på att priset på fossila bränslen har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina. Många europeiska länder har importerat gas från Ryssland men valde att sluta med det sedan kriget började. Den minskade tillgången på gas i Europa har pressat upp elpriset och det har påverkat även det svenska elpriset.

Spotpris - så fungerar det.

Andra faktorer som gett ökade elpriser under en tid är vädret. Vatten- och vindkraft styrs av vädret och väderförändringar påverkar elproduktionen och ger svängningarna i elpriserna. Samtidigt som kallare väder ökar på efterfrågan på el. På kort sikt styrs alltså elpriset av flera faktorer och de ökade elpriserna som vi har sett i Sverige under den senaste tiden har bland annat berott på att elen varit dyrare i Europa med kriget i Ukraina. Men även vädrets makter har påverkat elpriset.

På längre sikt då – har vi haft för låga priser innan och kommer de låga priserna komma tillbaka?

Det som krävs framåt är att dra nytta av samtliga kraftslags olika förmågor. Därför krävs en mix av kärn-, vind- och vattenkraft för att skapa balans i elsystemet. Men vi måste också se till att överföringskapaciteten blir bättre. Varför? Det finns idag en begränsad överföringskapacitet både mellan olika länder och mellan olika delar av Sverige. I Sverige produceras mycket el i de norra delarna av landet men den största efterfrågan på el finns i de södra delarna.

Transmissionsnätet där elen överförs räcker helt enkelt inte till för att möta elförbrukningen i de delar där den är som störst. I Sverige kan vi ha en balanserad elmarknad där utbudet och efterfrågan egentligen matchar varandra men där överföringskapaciteten inte räcker till – tillräckligt mycket el alltså, men på fel ställen. Detta har bidragit till de högre elpriserna i landets södra delar.

Våra fyra elområden.

Påverka din elkostnad

Det finns många saker du kan göra redan idag för att minska din elkostnad. Börja med att se vilket elavtal som passar dig bäst. Med ett fastprisavtal betalar du samma pris per kWh. Du kommer alltså inte påverkas av spotprisets förändringar. Du har avtalat om ett elpris och det är det du betalar oavsett när på dygnet du använder elen. Det innebär att du kommer att veta ungefär hur stor din elräkning kommer att vara varje gång du får den. Det kan vara en trygghet men du måste också räkna med att priset för din el kan bli högre eftersom du inte kommer att gynnas när spotpriset går ner.

Läs mer om fast elpris.

Ett annat alternativ är ett rörligt elavtal. Då kommer ditt elpris att justeras efter spotpriset och du betalar ett snittpris av spotpriset under månaden. När spotpriset sjunker kommer också din elräkning att bli billigare, och tvärtom. Med ett rörligt elavtal måste du vara beredd på att din elräkning varierar varje månad.

Läs mer om rörligt elpris.

Ett tredje alternativ är att teckna ett timprisavtal. Då justeras ditt elpris varje timme efter spotpriset. Är timpris en bra deal? Ja, det kan det vara för dig som kan styra din elförbrukning. Har du till exempel möjlighet att ladda bilen eller köra tvätt- och diskmaskinen under de timmar när elpriset är lågt kan ett timprisavtal passa dig.

Läs mer om timpris.

Påverka din elför­brukning

Ett annat sätt som du kan minska din elräkning på är att helt enkelt se över din elförbrukning. Det finns många saker du relativt enkelt kan göra för att spara el. Dra till exempel ner inomhustemperaturen en grad. Den mesta av den el du förbrukar går nämligen till uppvärmning och varmvatten. Genom att sänka värmen i bostaden och duscha lite kortare kan du spara mycket el. Andra saker som du kan göra är att byta ut glödlampor mot LED-lampor, se till att olika elektriska apparater inte står i standby-läge och investera i energieffektiva vitvaror.