Plast har en självklar plats i en cirkulär ekonomi
Att plast inte hör hemma i naturen är alla överens om. Men klarar vi oss helt utan materialet? ”Det är svårt att se hur det moderna samhället skulle klara sig utan plast, därför måste vi bli mycket bättre på att göra hela livscykeln längre och mer hållbar”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum.
Vi läser dagligen om hur plast skräpar ner våra hav och dumpas i andra länder där det bara bränns upp utan att ens ta tillvara på energin.
Men plast är inte bara ett problem, utan också en förutsättning för en fungerande sjukvård, en livsmedelsindustri som vill minimera matsvinn och är generellt ett enormt mångsidigt material som används i alla samhällssektorer.
“Plast är ett extremt bra material, men plastanvändningen måste bli mer cirkulär. I ett hållbart samhälle kan vi inte längre producera, använda och dumpa plast, vi måste skapa en fungerande avfallskedja där man kan plocka ut det som kan materialåtervinnas och energiåtervinna resten”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum, ett energibolag som även återvinner metaller, elbilsbatterier – och plast.
Kan återanvändas tio gånger
När det gäller återvinning av just plast är Finland ett av de ledande länderna i Europa. Fortum har ett raffinaderi i Riihimäki som samlar in plast från hushåll över hela landet. Runt 75 procent sorteras ut och smälts ner till ett granulat som heter Circo, små plastkulor som används för att tillverka nya produkter. Övriga 25 procent av plasten energiåtervinns.
“Om man sorterar den på rätt sätt går plast att återanvända tio gånger innan den måste energiåtervinnas. Efterfrågan på Circo är stor och allt som produceras säljs till finska företag, det blir en lokalt återvunnen råvara. Vårt granulat är givetvis inte lösningen på allt, men den är ett bra exempel på att använd plast har en självklar plats i en cirkulär ekonomi.”
Ett mycket aktuellt exempel är det handtag till mataffärer (som minskar risken för smittspridning) som Fortum tog fram och testade nu under våren. Där har Fortum nu inlett ett samarbete med Fiskars om produktion och distribution.
Gör återvunnen plast mer värdefull
Idag produceras runt 500 olika plastsorter med olika egenskaper för att användas i olika syften – från tunn hushållsplast till avloppsstammar som håller i 70 år. Tyvärr är de olika sorterna känsliga för att blandas, vilket gör återvinningsprocessen till en utmaning. För att skapa de återvinningskedjor Per-Oscar Hedman efterfrågar måste man minska antalet sorter – rejält.
“När vi använder plast, för det kommer vi att fortsätta göra, måste vi sannolikt skapa fler slutna loopar. Kan man reducera komplexiteten i materialet och producera färre sorter i större volymer blir det enklare att samla in och återanvända plasten”, säger Per-Oscar och fortsätter:
“Om man gör den använda plasten värdefull blir incitamentet för att samla in och återanvända den större. Att standardisera produktionen är ett sätt, ett annat är att det ska vara dyrare använda helt nyproducerad plast än återvunnen.”
Vi måste ha smartare styrmedel som faktiskt påverkar producent- och konsumentleden
Verkningslös avfallsförbränningsskatt
Att med nya regelverk skapa förändringar som riktas mot produktion, konsumtion och insamling är rätt väg att gå för att maximera nyttan av plast – och minimera nedskräpningen och koldioxidutsläppen. Att som i Sverige beskatta förbränningen av avfall med syftet att öka återvinningen och minska utsläppen är att börja i fel ände, menar Per-Oscar Hedman.
“Varför införa en skatt i det absolut sista ledet i kedjan, när soporna redan är slängda och på väg ner i kraftvärmeverket? På vilket sätt stimulerar det återvinning i hushållen och på företagen? Det är samma logik som att beskatta renhållningen av gator och torg och hoppas på att vi ska kasta mindre skräp på marken. Vi måste ha smartare styrmedel som faktiskt påverkar producent- och konsumentleden”, säger Per-Oscar Hedman.
”Det vore bra om våra politiker kunde ägna lika mycket uppmärksamhet åt plaståtervinningen som åt plastpåseskatten”.
