Vad är förnybar energi?
Klimatsmart, miljövänligt, fossilfritt, hållbart, grön energi/el och förnybart – det är lätt att förvirras av alla begrepp. Men vad är egentligen skillnaden mellan förnybar och fossilfri el och hur viktig är den för klimatmålen?
Sverige har som mål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vårt utgångsläge är bättre än för många andra då vi redan runt 1985 hade ett i princip helt fossilfritt kraftsystem, även om de senaste årens förändringar har gjort det mer obalanserat.
Det är med andra ord fortfarande en mycket stor utmaning att ersätta fossila bränslen som används inom industri, transport och jordbruk, och i den omställningen spelar el huvudrollen. Om den elen ska vara fossilfri eller förnybar? Ja, det har varit den stora skiljelinjen i svensk politik i decennier.
Vad är förnybar energi?
Det korta svaret är att förnybar energi är elproduktion som skapas av vatten, vind, biomassa och sol. Alltså energikällor som förnyar sig och som inte bidrar till skadliga utsläpp.
Vad är fossilfri energi?
Fossilfri energi refererar till energikällor som inte kommer från fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas. All förnybar energi är fossilfri, men även kärnkraft vars bränsle inte är förnybart men delvis återvinningsbart, definieras som fossilfri.
Varför använder vi inte bara förnybar energi?
Det är tyvärr inte så enkelt. Eftersom själva kraftverken inte är förnybara spelar det roll hur mycket material som behövs för att bygga dem, hur länge de kan användas innan de behöver bytas ut och hur mycket el de tillverkar under sin livstid. Det är också mycket stora skillnader i hur mycket yta de olika kraftslagen behöver och vilken lokal miljöpåverkan de har.
Koldioxidutsläpp för fossilfri energi
Varje kilo producerat stål, cement, glasfiber osv. innebär koldioxidutsläpp. Alla delar av kedjan – från gruvbrytning till rivning och materialåtervinning måste också finnas med i kalkylen.
I Sverige har kärnkraften med marginal lägst koldioxidutsläpp med 2,5 gram per kWh, därefter kommer vattenkraften på 4 gram och vindkraften på 12 gram. Det är förstås stora relativa skillnader mellan dessa fossilfria kraftslag, men alla räknas som hållbara enligt EU:s Joint Research Centre och i jämförelse med gasens 500 gram och kolets 850 gram är skillnaden enorm. Fast det är förstås inte heller så enkelt som att bara fritt välja mellan de fossilfria kraftslagen för att få till det kraftsystem som ska göra att vi klarar målet om noll nettoutsläpp 2045.
Olika kraftslag har olika egenskaper och eftersom elsystemet alltid måste vara i balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som används, påverkar det hur energisystemet behöver vara uppbyggt. Ökande andelar vindkraft och solenergi måste exempelvis matchas med reglerkraft (ex. vattenkraft) för att kunna hålla elsystemet i balans även då det inte blåser.
Vilka energikällor är bäst?
Ett kostnadseffektivt elsystem med acceptabel miljöpåverkan som kan se till att elen finns där den behövs, när den behövs och i rätt mängd är en balansakt. Därför behövs den planerbara kärnkraften, den väderberoende vindkraften och den flexibla vattenkraften för att tillsammans skapa förutsättningarna för att ersätta de fossila bränslena inom övriga sektorer.
Hur ser det ut i olika länder?
På sidan Electricitymap kan du i realtid följa ett stort antal länders elproduktion, de genomsnittliga koldioxidutsläpp som deras elsystem har samt vilken typ av kraftproduktion de har.
Hur mycket förnybar energi har Sverige?
Under 2021 såg fördelningen ut så här:
Vattenkraft: 43 %
Kärnkraft: 30 %
Vindkraft: 17 %
Kraftvärme övrig: 9 %
Sol: 1%
