Hur bestäms priset på din el?

Denna marknadsmodell, som kallas för “Energy Only” eftersom det bara är själva kilowattimmen som får ett pris, utvecklades från början i ett kraftsystem där all kraftproduktion var planerbar och större delen flexibel samtidigt som de alla bidrog med de olika förmågor som behövs för att ett kraftystem rent tekniskt ska fungera.

Kraftproduktionen var då förlagd i närheten av stora befolkningscentra (kärnkraft) och energiintensiv industri (vattenkraft) samtidigt som det i städernas fjärrvärmesystem fanns kraftvärmeverk som levererade extra mycket el och effekt under vinterhalvåret då behovet av både värme och eleffekt är som störst.

Det fanns också ett överskott i systemet för att det skulle fungera även om något kraftverk plötsligt slutade producera. Elpriserna? Ja, de var reglerade. Redan i mitten av 80-talet var kraftsystemet nära nog fossilfritt, men det uppfattades också som dyrt. Idag har kraftsystemet en stadigt ökande andel vind och även solkraften växer om än från låga nivåer. Dessa kraftslag har i praktiken inga rörliga produktionskostnader och budas därför in först. Samtidigt kan de inte bidra med alla de förmågor som behövs för att kraftsystemet tekniskt kan fungera.

Om energisystemet inte är balanserat uppstår en situation där elpriset pendlar mellan negativa priser och mycket höga.

Vädret spelar allt större roll för elpriset

Eftersom det hela tiden, ned på hundradelar av sekunder, behöver vara balans mellan användning och produktion så kommer en produktion som i allt högre utsträckning beror på vädret att ge större prisvariationer. På en sådan marknad kommer goda väderförhållanden för vind- och solkraft resultera i ökad produktion som kommer in först i handeln (prissättningen) eftersom de rörliga produktionskostnaderna i praktiken är noll.

När det motsatta råder kommer efterfrågan på planerbar och flexibel produktion öka och finns det då en större efterfrågan än utbud ökar priset snabbt. Om energisystemet inte är balanserat uppstår en situation där elpriset pendlar mellan negativa priser och mycket höga.

I Norge har väderförhållandena med deras nästan helt vattenkraftsbaserade system mindre inverkan på elpriserna än vad de idag har i Sverige och Finland, även om varierande vattentillgång också påverkar. Sverige och Finland producerar också el från vattenkraft, men mindre och mer ojämnt än Norge och dess betydelse som reglerkraft för att möta variationer i annan produktion blir allt större.

I samband med att Norges överföringskapacitet till Storbritannien och Tyskland har byggts ut så har prisvariationerna ökat även i Norge.

Norden – integrerat och med flaskhalsar

De nordiska länderna har relativt väl sammankopplade elnät och kapaciteten mot såväl de baltiska länderna som Tyskland, Nederländerna, Polen och Storbritannien utökas steg för steg. En sådan integration har många fördelar, inte minst för att vi använder de tillgängliga resurserna bättre. Elprisområdena är en konsekvens av hur kraftsystemet är uppbyggt.

I och med nedläggningen av planerbar produktion i södra Sverige har vi en situation där SE4 har sämst effektbalans i hela Europa, vilket även lett till en kraftigt minskad förmåga att få ned elen från de stora investeringar i väderberoende produktion som gjorts i SE1. Detta har fått till effekt att vi fått en stor press på priset nedåt i norr som påverkar producenterna där och förutom effektbrist även periodvis mycket höga i priser i södra Sverige, något som påverkar både hushåll och företag.

En utbyggnad av planerbar kraft i södra Sverige skulle inte minska bara effektbristen där, det skulle även göra att det möjligt att fullt ut använda den överföringskapacitet som redan idag finns mellan norra och södra Sverige. Idag har denna dessa obalanser lett till framväxten av elprisområden. Elprisområdena är helt enkelt en konsekvens av hur kraftsystemet är uppbyggt.

Läs mer om Sveriges fyra elområden.

Ett kraftsystem består av produktion, konsumtion och transmission (elnät) tillsammans, så det betyder att vägval om produktion även påverkar behovet av investeringar i elnät. På Fortum brukar vi prata om att tallriksmodellen, en hälsosam mix av väderberoende vind- och solkraft, planerbar produktion som kärnkraft och flexibel produktion som vattenkraft och kraftvärme ger de lägsta kostnaderna sammantaget för kraftsystemet även om själva produktionskostnaden mellan olika kraftslag varierar. En orsak till det är att elnät är dyra att bygga men också att kostnaden för att hålla balansen snabbt drar iväg om kraftsystemet inte har en hälsosam mix av olika produktionsegenskaper.