Fortum förklarar: Elräkningen

Varför får man två elräkningar?

Som kund hos oss får du i regel två fakturor – en från oss på Fortum (du faktureras av Fortum Markets AB) som producerar din el, och en från ditt elnätsbolag, de som ser till att elledningarna fungerar där du bor.

En elräkning består därför huvudsakligen av två delar. Dels den så kallade nätkostnaden, kostnaden för att vara ansluten till elnätet, dels en elhandelskostnad, kostnaden för elen som används. Som kund går det bara att styra över valet av elhandlare och inte elnätsföretag, som äger de regionala näten.

Fortum är en elhandlare och Ellevio är ett elnätsföretag.

Vad är energiskatt?

Utöver kostnaden för elnätet och elhandeln finns det även en energiskatt med en tillhörande moms. Energiskatten är en fast kostnad som tas ut för varje enskild använd kilowattimme el. Det betyder att ju mindre el kunden använder – desto lägre blir skatten.

Energiskatten är en punktskatt vilket innebär att en mervärdesskatt, det vill säga moms, läggs på. Punktskatter infördes för att styra konsumtionen för vissa varor, som alkohol och tobak, eller för att öka statens inkomster.

Energiskatten är ett exempel på en skatt som ökar statens inkomster. Skatten går alltså inte till elbolagen.

Varför har Sverige fyra elområden?

Svenska kraftnät har delat upp Sverige i fyra olika elområden, Luleå och Sundsvall i norr och Stockholm och Malmö i söder. Det är Svenska kraftnät som driver och hanterar det svenska stamnätet och har till uppgift att se till att tillgång och efterfrågan på el är i balans. Elpriserna i de olika elområdena, så kallade områdespriser, varierar beroende på område och tidpunkt.

Uppdelningen är tänkt att göra det tydligt var i landet det finns behov av att bygga ut stamnätet och var det finns behov att öka elproduktionen för att motsvara förbrukningen i just det området. På så vis minskar behovet av att transportera elen långa sträckor. Indelningen är gjord utifrån där det finns så kallade flaskhalsar i elnätet, där kapaciteten att transportera el är för liten.

För elnätet betalar kunderna en avgift. Det är den kostnad man betalar för driften och underhållet av elledningarna. Det är också elnätsföretagen som ansvarar för att hantera strömavbrott.

Däremot är valet fritt att köpa el från vilken elhandlare som helst. Det är elhandlarna som står för elen i eluttaget och genom dem kan man välja vilken slags el som ska levereras och om det ska vara fast eller rörligt pris. Från Fortum kommer elen från såväl vattenkraft, kärnkraft, vindkraft som solkraft.

Varför blir elräkningen dyr?

Det beror generellt på tre saker:

1. Tillgång och efterfrågan. Det som framför allt kan skilja en elräkning från en annan är priset från elhandlaren – det vill säga priset på den el som konsumeras. Det priset bestäms enkelt förklarat av tillgång och efterfrågan. Tillgång på exempelvis sol, vind eller vatten för att kunna producera el från sol-, vind- och vattenkraft.
   
   Om det exempelvis är kallare väder brukar efterfrågan på el vara högre. Samtidigt kan det vara svårare att producera el på vintern när väderberoende energislag inte producerar lika mycket. Hög efterfrågan men låg produktion gör att elpriset blir högre och det är därför elräkningen brukar vara högre på vintern än på sommaren.
   

2. Överföringskapacitet. Även överföringskapaciteten kan påverka elpriset. Idag har vi i Sverige en bristande överföringskapacitet mellan norr och söder. Det saknas tillräcklig kapacitet för att kunna transportera el som produceras i norr till de södra delarna i landet. Samtidigt har det byggts mycket vindkraft i de norra delarna av Sverige och flera kärnkraftsreaktorer har lagts ned i söder.
   
   Med alltmer väderberoende elproduktion blir det svårare att hålla balansen mellan produktion och användning, vilket gör förmågan att kunna transportera el från norr till söder både viktigare och svårare. Det gör att elen är billigare i norr där det finns mycket produktion, men dyrare i söder där det är ett underskott.
   

3. Effektbrist. Idag råder det inte en brist på el som kan produceras och det är inte heller den som är dyr, utan det som gör det dyrt är effektbristen, bristen på svängmassa och bristen på planerbar kraft. Idag planerar och satsar politikerna till stor del på vindkraft och särskilt havsbaserad sådan. Att i större utsträckning kunna utnyttja områden till havs och inte bara på land är klokt, men samtidigt kommer det inte lösa utmaningen i att efterfrågan inte möter utbudet i södra Sverige. Eftersom det inte går att lagra el i stor skala så måste systemet i realtid behöva hantera förändringar i utbud och efterfrågan på el och se till att det är i balans.
   

   Samtidigt är det viktigt att elnätet och i elmixen är i balans. Såväl vattenkraft, solkraft, vindkraft som kärnkraft behövs. Men en utbyggnad av vindkraften kan inte kompensera för att planerbar kraft tappas. Systemet behöver fortsätta att byggas ut med produktion som kan möta utbudet och efterfrågan över hela Sverige oberoende av vädret.