Vart tar elektronikåtervinningen vägen?
Både företag och konsumenter blir allt bättre på att återvinna, och allt mer material kan återanvändas i cirkulära kretslopp. Men när det gäller komplexa produkter som elektronik är det väldigt svårt att veta vad som händer. Fortum bygger nu lösningar för att göra återvinningen mer datadriven.
Det elektroniska avfallet som ökar lavinartat kallas ofta för E-waste, eller WEEE: Waste Electrical and Electronic Equipment. Globalt rörde det sig om 53,6 miljoner ton som lämnades in till återvinning bara under 2019. Men 82,6 procent av dessa flöden är i dag odokumenterade.
– Vi borde ta mer vara på materialen som vi behandlar i vår återvinningsprocess. Men då måste vi också veta vad det är vi återvinner, samla in mer data om materialen och kommunicera bakåt i värdekedjan så att vi kan leda produktionen mot ett cirkulärt flöde, säger Boas Jonsson på Fortum Waste Solutions.
Återvinningsprocessen har flera aktörer
En återvinningsprocess kan bestå av flera aktörer och inte bara det företag som samlar in materialet. Återvinning är en invecklad process som består av insamling, sortering, separation och vidarebehandling utav komplexa material. Det är inte givet att insamlaren eller initiala separationsprocessen kan bearbeta till nytt sekundärt råmaterial eller ta hand om den waste som kommer från återvinningsprocessen.
Problemet är att WEEE-produkter ofta hanteras i så stora volymer att dokumentationen blir bristfällig.
– Det här försöker vi ändra på. Genom att förbättra spårbarheten kan vi skapa verktyg för företagen att lära sig och bli bättre, samt skapa ett bra system för att bekämpa illegal export utav WEEE.
Pilotprojekt av Fortum
Ett pilotprojekt för detta drivs just nu av Fortum i Finland. Tanken är alltså att en producent som lämnar elektronik till återvinning kan få en tydlig avräkning kring exakt hur mycket plast, metaller och andra material som har kunnat separeras och återvinnas – och vad som inte kan det.
– Ifall det till exempel finns material som inte går att använda vidare kan man ta upp det med sin underleverantör. Vi menar att en ökad transparens inom återvinning kommer att skapa betydligt mer cirkulära processer på sikt. Ju mer data, desto mer effektivitet, hållbarhet och cirkularitet.
Voi jobbar cirkulärt
Ett exempel på en kund som tagit steget längre i det cirkulära tänket är elscooterbolaget Voi. Med hjälp av systemet med ursprungsgarantier viker Fortum delar av produktionen från ett av vattenkraftverken i Ljusnan, Bergvik, till laddning av elscootrarna. Och kan genom Fortums process återvinna 80 procent av litiumjonbatterierna som används.
Dessutom är Voi delaktiga i den nya, datadrivna återvinningspiloten. På så sätt kan de följa sina olika material över hela livscykeln – från produktion och återvinning till processen med att skapa ett nytt råmaterial tillbaka till marknaden.
– Vårt syfte är att ge våra kunder beslutsunderlag för att kunna göra sin produkt mer hållbar i framtiden, samt säkerställa och dokumentera att de återvinner på ett etiskt och korrekt sätt. Ju fler som kopplar in sig, desto bättre. Jag är övertygad om att vi behöver den här transparensen för att ge stöd till den cirkulära ekonomin, avslutar Boas Jonsson.
