9 fakta om kärnkraft
Visste du att produktion av kärnkraft kräver väldigt lite bränsle? En handfull kärnbränsle täcker behovet av el livet ut för en genomsnittlig svensk. Här är några fler intressanta fakta om kärnkraft.
Under en livstid använder vi i genomsnitt cirka 1 250 000 kWh el per svensk, vilket motsvarar så lite som 1,2 kilo kärnbränsle. Om vi jämför energiinnehåll kan en bil köra ungefär 2 mil på ett kilo råolja, medan ett kilo 235 uran räcker för en tur motsvarande månen och tillbaka.
Att producera energi i ett kärnkraftverk fungerar på samma sätt som i ett kraftverk eldat med kol, olja eller biobränslen, men med uran som energikälla. Kärnkraftverket använder värmen från en kärnreaktion för att skapa högtrycksånga som passerar genom en turbin, vilket genererar elektricitet.
Kärnkraftverken bidrar med baskraft, det vill säga planerbar energi som kan produceras mer eller mindre konstant, dygnet runt, året runt. Baskraften bidrar till välbehövlig stabilitet, vilket gör det möjligt att bygga ut väderberoende energikällor, som vindkraft.
Själva kärnkraftsproduktionen är helt fossilfri. Ur ett livscykelperspektiv är kärnkraften en av de kraftkällor som har lägst koldioxidutsläpp, i princip samma som vindkraft.
År 2019 var kärnkraften globalt sett den näst största koldioxidfria energikällan (10,4 %) efter vattenkraften (15,8%). Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.
Kärnkraftssäkerhet baseras på multipla barriärer och parallella säkerhetsåtgärder. Utöver mycket välutbildad personal och hög kvalitet i material och teknik, görs regelbundna kontroller och provtagningar.
Det finns många coola saker man kan göra med virtual reality. Vi på Fortum använder VR i vårt säkerhetsarbete på kärnkraftverket i Lovisa, Finland. Genom VR-glasögonen och en datoranimerad kopia av kontrollrummet kan operatörerna till exempel träna på att släcka virtuella bränder, hantera översvämningar och hitta utrymningsvägar.
Det finns en lösning för använt kärnbränsle. Finska Olkiluoto har världens första slutförvar för kärnkraft, som ska tas i drift inom fem år. Det kylda använda bränslet kapslas in och sänks ner i berggrunden på 450 meters djup och täcks med ett lager av betonglera. Kopparkapseln, betongleran och berggrunden bildar ett trebarriärsystem som blir säkert. Samma teknik kommer även att användas för slutförvar av kärnbränsle i Sverige.
Små modulära reaktorer (SMR) håller på att utvecklas till ett småskaligt alternativ för el-, värme- och vätgasproduktion. SMR kan köras i flera år utan påfyllnad av nytt kärnbränsle. Även en stor stad som Stockholm skulle kunna värmas upp av en SMR –utan några CO2-utsläpp.
Källor: IPCC, Tekniska museet, Energiföretagen och https://ourworldindata.org/electricity-mix
